BLI EN DEL AV BARNENS NÄTVARDAG — HANDBOK FÖR NÄTFÖRÄLDRAR

BLI EN DEL AV BARNENS NÄTVARDAG

”Om mina föräldrar hade frågat mig vad som händer på nätet hade jag berättat. Det skulle vara roligt för då skulle de förstå mer vad jag gör.” - Ante 11

”När du pratar med dina barn om nätet, gör det inte till ett förhör. Det blir ofta ett förhör och då blir barnen trotsiga. Prata med era barn som om ni är vänner. Var intresserad på riktigt.” - Bella 16

”Jag gillar att mina föräldrar vet allt som jag gör. Då känner jag mig trygg. Om jag och min kompis pratar om kärlek så vill jag att mamma och pappa ska veta det.” - Jordan 10

”Min pappa följer mig på Instagram. Han skickar alltid konstiga smileys. Då vet jag att han ser mig och vad jag gör.” - Yusuf 10

”När man bråkar i en chatt kan den ena föräldern ringa till den andra föräldern. Jag brukar visa för min mamma. Hon säger att jag inte ska fortsätta skriva för då blir det bara längre och längre.” - Viola 12

”Det hade varit roligt att kolla på Youtube tillsammans. Titta på roliga videos som man kan skratta åt. Men vi tittar aldrig tillsammans.” - Victor 11 

”Var inte rädd att fråga dina barn om hur de har det på nätet. Visa intresse, kanske inte direkt om relationer utan mer öppet. Du kan till exempel fråga: Har du lagt upp en ny bild på Instagram idag? Om barnet säger ja kan du säga: Vad roligt, jag tycker du lägger upp så fina bilder. Då känner barnen att du stöttar dem i deras digitala vardag.” - Frida 14

Att fråga eller inte fråga det är frågan. Det vi vet är att majoriteten av barn och unga VILL prata med vuxna om det som händer i mobilen och på nätet. Med allra största sannolikhet tycker du att det är naturligt att prata med ditt barn om allt som händer i livet. Hur det går i skolan, hur ditt barn mår, vad ditt barn gör på sin fritid och med sina vänner. Precis som det är
en självklarhet att prata med ditt barn om olika gränser och
hur man undviker att råka illa ut, att det finns personer som är schyssta och de som inte är det. Idag är nätet en naturlig och integrerad del av barn och ungas liv. Låt samtalen om nätvardagen, allt roligt och svårt, vad man delar med sig av och inte, bli lika självklart att prata om som det som händer offline.

Därför skulle jag inte berätta för en vuxen om jag blev taskigt behandlad på nätet.
   
”För att mina föräldrar inte vill att jag ska ha sociala medier eller vara medlem på olika spel när jag ”bara” är 13.
Så då kan jag inte säga till.” - David 13

”För att alla vuxna dömer och vuxna är allmänt jobbiga.”- Max 15

”För att mina föräldrar inte vet att jag spelar det spelet som det hänt på. Dom kanske blir arga för att jag spelar det utan att jag frågat...” - Larisa 12

  Vad skulle du vilja att en vuxen sa eller gjorde om du blivit taskigt behandlad på nätet?
“Lyssna på mina känslor och säga att det är okej att bli ledsen typ. Om det hade hänt jättemycket så skulle jag vilja ha hjälp med att få det att sluta.” - Petter 10

”Gjorde något åt det. Fast på avstånd, annars blir det bara värre. Även om ni vuxna inte alltid kan se det så.” - Sigrid 12

”Jag skulle vilja att de lyssnade på mig och trodde mig.
Och verkligen tog det på allvar. Många vuxna pratar bort sådana saker för lätt och tror inte att det är så farligt.” - Ornella 14

Tips: Våga fråga 
  
En del vuxna känner sig osäkra på hur de ska prata med sina barn om barnets vardag på nätet. Men vet du, det är inte svårare än att visa intresse och nyfikenhet. Fråga gärna om du får sitta tillsammans med ditt barn och att barnet får visa och lära dig. Du kan till exempel ställa frågor som; Kan inte du visa mig hur det här funkar? Vad brukar du ägna mest tid åt på nätet? Vad känns roligast? Har du någon gång varit med om att något inte känts bra på nätet? Hur blev det för dig och vad gjorde du då? 

Många barn och unga berättar att det kan kännas svårt att prata med vuxna om vad som händer på nätet. Som vuxen behöver du visa att du verkligen vill lyssna och förstå och att du finns där som stöd om ditt barn behöver det. Kom ihåg att inte döma eller skuldbelägga ditt barn även om hen gjort eller blivit utsatt för saker som oroar dig.