NÄTKOMMUNIKATION – SPRÅK OCH BETEENDEN — HANDBOK FÖR NÄTFÖRÄLDRAR

NÄTKOMMUNIKATION – SPRÅK OCH BETEENDE

”När en kompis skriver till mig vet jag inte om den är sur eller inte. Jag tror att den är sur för att den inte kan visa uttryck. Det blir bättre när man sätter dit en emoji. Då fattar man. Så att den inte tror att man är sur eller arg eller ledsen.” - Emmy 11

  
”En sak som händer ofta på sociala medier som jag sett mycket är att folk skriver komplimanger eller saker som de inte menar och är elaka fast det inte ser ut så utåt. De kan ex skriva fin du är men jag vet att personen verkligen inte menar det utan bara vill vara elak.” - Märta 15

”Emojis gör det lätt att skriva något man känner. Eller om man bara vill säga något fint men inte vet hur.” - Sam 10

”Du gör bara orden kortare och kortare så att man slipper skriva så långt. Alla förstår förkortningar och olika uttryck. Vi använder dem hela tiden.” - Vendela 13

”Mina vänner är de jag pratar med om jobbiga saker när vi ses. Jag hade aldrig pratat om jobbiga saker på nätet.” - Alva 14

”Vi har en grupp på Snapchat där jag pratar med mina klasskompisar när skolan är slut. Det är mycket humor och skämt, roligt.” - Mohamed 10
“Jag skrev en taskig grej till en på Instagram, fast från ett fejk- konto och nu har det blivit en stor grej av det och jag kan inte erkänna att det var jag.” - Erik 12

”Det är enklare att vara elak på nätet än face to face.” - Matilda 15 ”Det är inte lättare att prata på nätet. Det är svårare. Jag ser
liksom inte den jag pratar med.” - Alice 14

  
    Det är enklare att säga saker på nätet, men också svårare.
Du har ingen ögonkontakt och du kan vara anonym vilket kan kännas tryggt på ett sätt. Det kan göra att du vågar mer och att du kan söka kontakt och stöd hos andra. Du kan också våga visa mer av den du är, visa mer kärlek och prata mer än du kanske vågar annars.

Men när du inte hör tonläge eller ser kroppsspråk är mottagaren fri att tolka orden som de vill. Då kan det enkelt skapas missförstånd. Att det i nätkommunikation ofta finns ett ”avstånd” i tiden mellan när vi säger något och när vi får svar, gör det också lättare att skriva något som inte alltid är genomtänkt. Detta gäller alla, vuxna som barn.

Nätkommunikation - språk och beteenden
Nätspråket är ett språk i ständig utveckling. Oerhört kreativt och i många fall helt logiskt; som när siffror smyger sig in i ord, utländska uttryck försvenskas och hela meningar reduceras till ett par bokstäver. Viktigast är att det går snabbt. Ibland helt utan text som i appen Snapchat där man och unga skickar bilder till varandra i ett snabbt och konstant flöde för att hela tiden hålla kontakten.
Hashtags är ett sätt att samlas kring olika ämnen. Det kan vara intressebaserade ämnen inom exempelvis popkulturen. Men det kan också vara svårpratade ämnen som psykisk ohälsa, HBTQ-frågor och sexuella övergrepp. När dessa ämnen lyfts av influencers eller andra på nätet blir det möjligt för fler barn och unga att prata om dem. Barn och unga kan skapa forum där de kan bidra med egna upplevelser samt dela texter och bilder. På nätet blir de bekräftade och känner sig sedda, trodda på och mindre ensamma. Nätet gör det svåra pratbart.

  
Tips: Var öppen för förändring
  
Språket i ditt barns digitala vardag utvecklas i mobilerna, i spel och i chattar. För dig som nätförälder kan språket ibland inne- hålla uttryck som kan vara svåra att förstå. Språket förändras snabbt och ser olika ut inom olika grupper och skiljer sig geo- grafiskt, precis som i livet utanför nätet. Om du inte förstår ett ord som du sett eller hört; fråga ditt barn. Det kan kännas roligt för barnet att få vara den som visar och lär dig som förälder. 
 
 Visa nyfikenhet kring hur ditt barn kommunicerar på nätet, om hur kommunikationen sker med andra. Upplever ditt barn att det finns skillnader i kommunikationen på nätet och IRL? Är det något som känns lättare eller svårare att säga eller prata om? Har ditt barn någon gång varit med om att känna sig miss- förstådd eller själv skrivit saker som inte känts bra? Hur blev det för ditt barn och vad gjorde ditt barn då?
Uppmuntra ditt barn att berätta om det inte känns bra i kontak- ten med andra på nätet. Trygga ditt barn i att ni kan prata om allt, oavsett om det är andra eller ditt barn som skrivit eller gjort saker på nätet som inte känns bra. Det är viktigt att du som vuxen lyssnar utan att döma.

Fakta

Varje år annonserar Svenska Akademien ut nya ord som ska adderas till svenska språket Mindre uppmärksammat är att svenska ungdomar årligen skapar mångdubbelt fler, inte sällan med inspiration från andra länders språk.